Stan64 | "…for Mario…"

100% Pokédex i Pokémon Moon

För 17 år sedan fångade jag alla Pokémon i Pokémon Blå på en vecka. Då stod mitt namn på pokemon-se.com (Gamla pokemon.com/se). Jag slutade aldrig spela Pokémon och är lika aktiv fortfarande. Fick nyss ihop hela dexet på Moon!

Trots att jag jobbar heltid lyckades jag klämma in 85 timmar sedan spelet släpptes i Japan förra torsdagen. Jag hade även satt upp några regler för utmaningens skull!

Utveckla så många som möjligt från grundformen
Byt bara Pokémon om du inte kan få dem på annat vis

Stötte på några problem när jag spelade. Om man utvecklade Whirly som man får i spelet till Politoed via trade online kan man inte byta tillbaka den. Man måste byta tillbaka den lokalt… Vanillite är mycket jobbigare att möta vild i Moon så fångade Vanillish istället och breedade den.

Det fanns också flera obstakel som gjorde utmaningen svår däribland:

Sun Stone
Weather SOS
Den enda Pokémon med 1% spawn rate…
King’s Rock
Perish Song
Razor Claw

Den legendariska man hittar innan Lunala / Solgaleo var den sista jag fångade! Nu är det bara att vänta in att man kan koppla spelet till Pokémon Bank för att få tillgång till alla andra Pokémon!

Tills dess drömmer jag om att fånga de sista tre regionala monster jag saknar i Pokémon GO.

Klarat: Splatoon

Splatoon är ett spel som tungt fokuserar på multiplayer. Det finns både single player och utmaningar man kan köra via Amiibos, även fast de är välgjorda tar de bara några timmar vardera att ta sig igenom.

När man börjar spelet så slussas man direkt in i multiplayer och man lär sig att måla marken med bläck är viktigare än att ta ut motståndarna. Enkelt men ändå så klurigt. Vilket vapen fungerar bäst? Hur ska man gå till väga på olika banor? Vad gör sina lagkamrater och hur ska jag förhålla mig till det? Hur ska jag ta mig an bläckfisken med ett prickskyttegevär när jag bara har ett närstridsvapen?

Spelet utvecklas hela tiden och man hittar strategier och möter problem. Matcherna är också korta och man kommer snabbt in i en ny match. När man hinner 15 matcher på en timma så tänker man lätt att man ”bara kör en till”.

Jag tog mig till Level 20 de första dagarna, hittade och maxade allt i single player samt klarade alla Amiibo-utmaningarna. Veckorna därpå körde jag ranked tills jag nådde den gyllene ranken A+ 99.

Spelet är dock inte slut för det. Nintendo släpper nya vapen, banor och utrustning som ändrar dina förmågor på slagfältet kontinuerligt. I Augusti kommer också nya spellägen. Splatoon är ett multiplayer spel Nintendo verkar vilja hålla vid liv ett längre tag. Vilket är härligt att se!

Klarat: Pokémon Shuffle

Idag klarade jag Pokémon Shuffle. Ett pusselspel med rötter i PC-spelet Shariki som inspirerat spelen Panel de Pon, Zoo Keeper, Bejeweled och Candy Crush.

Jag undvek att betala någonting och spelade spelet i 12 timmar över en vecka. Något jag inte rekommenderar någon att göra om de inte är intresserade. Läs vidare om du vill veta mer om spelet och hur jag spelade.

Fortsätt läsa Klarat: Pokémon Shuffle

Ny design och fina planer för bloggen

Idag släpps nya Kirby men jag har istället suttit hela natten och jobbat med bloggen. Eftersom jag vill börja skriva mer aktivt har jag frågat mina vänner vad de tycker jag ska skriva om och det har formats några nya idéer.

Vad gör Nintendo egentligen?
Jag kollar på olika val Nintendo gjort och ger min synpunkt på hur det designmässigt inte fungerar.

Alla fel med speljournalistik
Det är mycket som inte fungerar här i världen och speljournalistiken är en av bitarna. Det är lätt att hitta felen och peka finger. Men vi ska också se vad det finns för lösningar.

Träna med Wii Fit U
Jag gör det redan, men det ska också dokumenteras med bilder och inlägg. Kommer det sporra mig till att träna mer seriöst eller blir jag en soffpotatis för alltid?

Sexism i spelvärlden och hur det påverkar mig
Jag är ingen expert på ämnet men har både åsikter och tankar om detta. Kan nog bli väldigt personligt eller så skrapar vi bara på ytan.

Vad skulle jag gjort om jag var…
En kommentarsserie på olika händelser i spelvärlden! Vad skulle jag ha gjort om du var i olika tonförande personers situation.

Stan i åtta bitar
Hur jag upptäckte spel och började spela så intensivt. Inte nödvändigtvis i åtta bitar men kanske!

Nu har vi väldigt väldigt mycket material att jobba med men jag ska försöka skriva något varje vecka tills jag känner mig bekväm och kan spotta ut litterära verk var och varannan dag. Jag ska självklart spela spel och besöka evenemang och skriva om mina upplevelser. Jag utser 2014 till mitt år och ni får vara med. Häng på vet jag!

Finn fem fel med Gamereactor!

Vi kommer kolla på ett inlägg och se hur många fel vi kan hitta. Detta genomsyrar möjligtvis inte hela Gamereactors nyhetsrapportering men åtminstone det inlägget och den författaren.

Nintendo har inte de allra lättaste av tider just nu. Dels har de på senaste tiden fått mycket kritik efter att ha stoppat samkönade äktenskap i Tomodachi Life. Men allra främst är deras Wii U fortfarande något av en monumental flopp. Kanske är det på grund av deras underliga val, vilket deras senaste besked även det kan tyckas vara.

Nintendo stänger nämligen ned all nätverksfunktionalitet till sina gamla konsoler Nintendo Wii och DS den 20 maj 2014. Om 9 dagar, för att vara specifik. Detta innebär att alla speltitlar, strömningstjänster och onlineshoppar förpassas till historieböckerna. Alla spel som inte kräver internetuppkoppling kommer däremot att kunna användas precis som vanligt även efter nedstängningen. Listan på alla titlar som påverkas hittar du på Nintendos amerikanska hemsida och nämnvärt är även att nedstängningen är en världsomspännande sådan.

Ett billigt försök att tvinga fram ett inköp från de konsumenter som ännu inte tagit steget till Wii U och 3DS, eller överflödiga funktioner vi ändå inte kommer att sakna? Din tolkning är lika bra som vår.

Jag har väldigt många problem med den här texten.

Faktafel

För det första kan vi se två stora faktafel i texten.

Nintendo stoppade aldrig samkönade äktenskap i Tomodachi Life, de fanns bara aldrig där. Om man läser den länkade rapporteringen av Jonas Mäki finns där inga missförstånd eller direkta faktafel om detta. Så någon på redaktionen har tolkat det helt fel.
All onlinefunktionalitet stängs inte ner. Man kan fortfarande handla spel och ladda ner spel man köpt innan.

Kasta sten i glashus

Nyheten börjar med den mest subjektiva geggan om något helt orelaterat som inte tillför något till just den här nyheten. Även om homosexuella äktenskap är aktuellt så borde detta ha täckts ordentligt vid fyra tillfällen.

När debatten startade i december.
När spelet utannonserades i väst och debatten startade igen.
När Nintendo gjorde sitt klumpiga uttalande.
När Nintendo gjorde sitt bättre uttalande

Hela debatten borde också följts upp med en smakrik och nyanserad text om hur allt kom omkring sig. Det hade varit mycket professionellt. Men att gnälla på Nintendo och ta upp irrelevanta anekdoter är någon sorts norm och ingen artikel är tydligen komplett utan dem.

Källor

Artikeln citerar inte direkt några källor var nyheten kommer ifrån. Och tur är väl det. Nyheten var aktuell den 26:e februari. Det man borde skriva i dagarna är en vänlig påminnelse om att tjänsten går ner och kanske länka till olika artiklar som rekommenderar vilka spel du bör koppla upp en sista gång.

Det finns en källa och det är den amerikanska listan på spel som kommer sluta fungera. Senast jag kollade låg Sverige i Europa och Nintendo of Europe har en superb lista på titlar som släppts här. Man kan gå steget längre och länka båda listorna och en artikel man själv skrivit om vilka spel som hade de bästa online-lägena.

Tolkningsfråga

De avslutar med att det är något desperat försök att locka nya kunder. Som att det aldrig stängts ner en onlinetjänst för en hel plattform innan. Det har tyvärr hänt alla gamla enheter som någonsin varit online. Famicom, Satellaview, GB Link, Randnet, Xbox Live på Xbox och säkert många fler.

Men här står vi egentligen inte med frågetecken ovanför huvudet. Har man någon koll på utvecklingen så tecknade Nintendo ett avtal med GameSpy för att leverera onlinetjänster till DS och Wii. GameSpy köptes sedan av Glu och de har också utannonserat att deras tjänst ska stängas ner. Så det är helt enkelt en av många faktorer som förklarar varför Nintendo tar ner Nintendo Wi-Fi Connection.

Så nej, min tolkning är inte lika bra som eran, den är bättre.

Slutsats

Gamereactors subjektiva journalistik är under all kritik ibland. Och de verkar heller inte försöka att bli bättre då de har användarbasen och kan skriva vad de vill. Åsikter är bra och man ska dela dessa, men i nyhetsrapportering ska man kanske hålla sig på en lagom nivå. Man kan skriva artiklar eller åsikter på sin blogg om ett speciellt ämne. Men se då till att vara påläst i ämnet. Det finns en anledning till att många journalister vet mer än sin publik och många personer de intervjuar för att de gör sin läxa och läser på. Något som är allt för ovanligt i svensk speljournalistik på våra största sidor.

Källa: gamereactor.se

Retrospelsmässan 2014

På fredagen bilade jag ner med dxtr till Göteborg. Resan gick inte helt smärtfritt då vi under hamburgarextas tog fel väg och var tvungen att ”backtracka” över en halvtimme för att sedan hamna i ett trafikstopp där vi stod stilla i en timma… När vi väl kom fram hjälpte vi dxtr rigga och jag fick kolla in mässan lite på förhand.

De hade expanderat lokalen så scenen låg längre in och försäljningsborden nådde ut i caféet. Med tanke på köerna året innan och hur mycket mässan växt undrade jag om det skulle vara nog.

Hungriga som vi var gick vi till den enda restaurangen som var öppen och beställde lite god pasta. När vi väl ska sätta oss ser jag Jin som vi skulle bo hos från början, han sitter med Charles och en funktionär och Charles pratar om olika anekdoter. Jag frågar om jag får sitta med och lyssna och sitter där i några timmar. Vi avrundar mot tolvslaget och beger oss till hotellet där Charles tar en extra runda för att hälsa på alla fans som fortfarande var uppe. Mer godhjärtad och jordnära kille får man leta efter.

Med dålig dygnsrytm och huvudet uppe i varv hade jag svårt att somna. Eftersom jag skulle upp tidigt så försökte jag bli trött genom att spela några rundor i Mario Golf. Något som inte fungerade så bra då jag inte lyckades vinna efter tre försök på en 18-hålsrunda…

Klockan sex ringer mobilen och jag stänger av den. Den ringer igen halv sju, NOPE. Vaknar automatiskt kvart i sju och kollar ut… Det är redan en liten linje utanför. Borstar tänderna och snurrar vax i mustaschen och springer ut för att ställa mig.

Man hälsar på vänner, pratar om den kommande dagen och blir glad av att se så många man känner men inte träffar ofta. Två timmar flyger förbi och mässan öppnar. StreetPass-kön får tömmas regelbundet och jag börjar kolla mig omkring.

Jag brukar inte vara så sugen på att handla men hittade ändå två Mario-spel till PC jag velat lägga till i samlingen länge men inte prioriterat nog mycket. Tänkte vänta till kvällen för att se om de fanns kvar och köpa dem då.

Köade för att få en autograf av Charles och han utropar ”Stan the man” när jag kommer fram till bordet. Hade inte med mig något spel så valde en av de bilder de hade redo och tog en fin bild när jag ändå var i farten.

Resten av dagen spenderade jag på att träffa vänner, kolla StreetPass, heja på tävlingar och lyssna på seminarium. Jag lyssnade till Charles Martinet som berättade om sin karriär och sedan Owe Bergsten som berättade sin historia om hur han tog Nintendo till Sverige.

När dagen led mot sitt slut så kollade jag upp de två Mario-spelen. Bara ett fanns kvar. Jag hade också plockat upp boken 8 BITAR innan. Köpte en ny fin Nintendo väska och en Zelda banderoll hos Bergsala och fick lite Kid Icarus-kort för att fylla på min samling. Hittade även gamla samlarklistermärken till en Nintendo-samlarbok jag inte vet var jag har.

När mässan tog slut sov jag två timmar. Sedan begav jag mig till En fest i 8 bitar där jag dansade till Rymdkraft och andra härliga artister tills jag knappt kunde gå. Jag känner mig fortfarande inte helt återställd. Men det är så man ska göra. Play hard!

E3 Hype!

Det är fem veckor kvar till E3 och tryckpressarna börjar värma upp. Vi väntar oss mängder med nyheter då vi inte har någon susning om vad som väntar oss på någon enhet bortsett från några få spel. Nintendo har redan börjat ge oss information om hur de kommer leverera nyheterna via Treehouse-anställda och digitala event. De kommer också hålla en stor Smash Bros-turnering på plats. Har du inte sett videon ännu där de med hjälp av Mega64 utannonserar detta bör du kika på den snarast.

Ny hårdvara

Flera källor har också sagt att det kommer visas upp ny hårdvara och ett patent som söktes förra året har publicerats i dagarna. Personligen tror jag de bara visar upp en ny modell av 3DS eller hur deras ”quality of life”-koncept ska fungera. Men man kan också drömma lite…

Nintendo System – Starkare än Xbox One och Playstation 4. Alla Wii och Wii U-spel fungerar på den. Halva priset om man köpt en Wii U. Levereras med VR-headset och Zelda: Infinite Worlds.

Nya spel

Det finns ett par spel som varit på väg en stund som vi inte hört om på länge. Bayonetta 2, Yoshi’s Yarn och X kommer jag ihåg på rak arm.

Det finns dock väldigt många serier som Nintendo inte jobbat med eller gett ordentligt med utrymme på många år som jag skulle vilja se. Dessa är F-Zero, Chibi Robo, Star Fox och Metroid. Skulle de jobba med ordentliga HD-versioner av dessa spel skulle jag bli helt lyrisk. Speciellt F-Zero som senast såg ljuset på GBA.

Mindre spekulation och mer riktiga grejer om en månad alltså. Tills dess är det Mario Golf, Retrospelsmässan och Mario Kart. Play hard!

Super Guide i Donkey Kong Country Returns

Super Kong kommer guida nybörjare igenom svårare banor i Donkey Kong Country Returns. För varje nytt spel som släpps påstår Nintendo att de har gjort en riktig utmaning för deras mest inbitna spelare. Varje gång de säger något sådant möts jag av en barnlek till spelupplevelse där de största utmaningarna tar max ett par försök.

Jag har lyckats undvika Super Guide i både New Super Mario Bros Wii samt Super Mario Galaxy 2. Jag hörde att man inte får skinande stjärnor i New Super Mario Bros Wii om Super Guide ens dyker upp. Lyckligtvis spelade jag hela spelet i co-op med fyra spelare och då kan inte Super Guide dyka upp. Sedan körde jag värld nio själv men där tror jag inte Super Guide ens dyker upp, eller så dog jag inte tillräckligt många gånger.

Jag säger inte att Nintendo bara släpper enkla spel. Att samla alla Stamps i Wii Sports Resort är knappt mänskligt och jag har inte hört talas om någon som lyckats göra detta. Jag och min bästa vän Fredric satt nio timmar med den första sporten Swordplay innan vi gav upp.

Poängen är snarare att det är kul att de skryter om hur svåra deras spel är när de inte alls är vidare utmanande, och att andra spel de inte pratar om är utmanande bortom allt förstånd. Spelen är dock fortfarande geniala, med näst intill perfekt kontroll och har varierande bandesign likt ett gränslöst fantasiland som skiner året om. Och att dö några enstaka gånger och spela om banorna är inget negativt, det är en trivsam resa.

Donkey Kong Country Returns släpps nu på fredag (den tredje december) och är ett av de största spelsläppen i höst från Nintendo.

Metal Gear Solid: Peace Walker

Jag fick lämna tillbaka mitt exemplar av Peace Walker, jag tycker inte om och lägga ut pengar i onödan. Eftersom spelet släpptes på PSN före det nådde den svenska handeln så köpte jag spelet där och lämnade tillbaka exemplaret som damp ner i min brevlåda. Det exemplaret lyckades heller inte landa i min brevlåda samma fredag spelet släpptes, utan på tisdagen nästa vecka. Då hade jag redan klarat hela spelets story. Men jag hade inte ens börjat skrapa på spelets yta över vad det kunde leverera.

Den bästa delen av spelet är att du kan samarbeta med upp till fyra vänner på olika uppdrag. Det är nästan bara bossar som går att köra med fyra spelare, de flesta vanliga uppdrag är för endast två spelare. Hela storyn förutom första uppdraget går alltså att spela med två spelare. Jag bjöd över Peter och vi slog oss ner i soffan på fredagen och lyckades klara spelet under lördagen. Förutom co-op så har spelet ett versus-läge. Där kan man vara upp till sex spelare som slåss i olika spellägen. Frågan man ställer sig är hur ska man hitta alla dessa personer att spela med? Är man lyckligt lottad har man en PS3, där kan man ladda ner Ad Hoc Party och bara leta upp andra som spelar spelet och kan på det sättet spela Ad Hoc över nätet. Det är rena magin.

Peace Walker är kanske det bästa Metal Gear-spelet som släppts. Förutom att det har en kompletterande story till MGS3 och är en länk mellan MG och MGS så finns det riktigt mycket och göra. De har spunnit vidare på rekryteringen från Portable Ops och du försöker driva en 350-man stark armé och utvecklar den samtidigt som du spelar olika uppdrag. Dessa hjälper dig i sin tur med att utveckla nya vapen, åker ut på uppdrag och helar skadade medlemmar i armén.

Utöver de uppdrag som finns i Story-läget finns 128 extra uppdrag varav 60 är rena bossar. Du får slåss mot helikoptrar, tanks och tunga armerade fordon och annat smått och gott med upp till tre vänner. Det är inte att ta sig ann 99 personer du inte får döda för att sedan locka fram bossen ur tanken så du kan söva honom. Man vill ju ha ett bra betyg efter striden!

Spelet har också en rad Insignias, dessa fungerar som achievements, och du får dessa om du gör olika saker i spelet. De flesta får du om du bara samlar ihop allt, utvecklar alla vapen och når högsta leveln på dessa. Men några kräver att du ska spela mycket med vänner och sätta S-rank på alla banor i co-op och single. Det finns alltså mycket att göra. Kör man själv finns det fortfarande mycket att göra, men att inte ha någon att spela med gör spelet mycket kortare.

Jag har hittils spenderat runt 120 timmar och jag har S-rank på nästan alla uppdrag och utvecklat alla vapen. Det är därför jag inte skrivit om spelet ännu. Jag har spenderat all tid efter jobbet till att spela Peace Walker. I flera veckor har jag kommit hem vid sju tiden och spelat till 2-3 på natten innan jag lägger mig och gått till jobbet nästa morgon. Och det är inget dåligt betyg. Gillar du Metal Gear? Har du en PSP? Då har du ingen ursäkt.

Distant Worlds II

Arnie Roth i full flärd med dirigerandet.

Den 12 juni satt jag i konserthuset och lyssnade på orkestermusik. Arnie Roth viftade orkestern i takt framför ett åskådarhav fyllt med andra gamers och kompositören Nobuo Uematsu. Kärleken bara hängde i luften.

Arnie Roth älskar själv den svenska publiken, vi är galna, vi verkligen älskar dessa typer av arrangemang. Det är inte så konstigt egentligen, vi är svältfödda på TV-spelsarrangemang i alla dess typer. Det betyder i sin tur inte att detta var ett hafsverk. Arnie Roth är drevet bakom både Play! och Distant Worlds, han brinner djupt för spelmusiken. Att han ens spelar in skivan i Sverige istället för i Chicago där han är chefsdirigent för sin egen orkester säger en hel del. Det kan också bero på att de Kungliga Filharmonikerna är av världsklass.

Större delen av deras repertoar bestod av nya låtar som aldrig tidigare blivit orkestrerade, och också av låtar som inte spelas så ofta på orkester. De bjöd också på en del klassiker. Mina favoriter var Ronfaure från Final Fantasy XI och Maint Theme från Final Fantasy VII. Jag blev också väldigt glad när de gick igång med Man With The Machinegun från Final Fantasy VIII. Och jag SKULLE kunna nämna ett gäng till, men jag måste ju begränsa mina absoluta favoriter.

Som vanligt stöter man på vänner som rest från de mer avlägsna delarna i Sverige. Allt från Göteborg till Värnamo. Man hälsar och kramas frågar några aktuella frågor innan man ser nästa person man vill prata med. Synd att kvällen inte varar längre och att folk måste åka hem till sina vardagliga sysslor.

Allt som allt var nog detta den bästa spelningen någonsin i Sverige med orkester och spelmusik i symbios. Vill man lyssna på låtarna nu direkt så finns de som en widget på deras hemsida.