Art Style Orbient

Jag tog nyss den sista halvmånen i Art Style Orbient. Det känns skönt. Jag kan inte i ord beskriva hur bra det spelet är. Harmonisk musik, lugnt tempo, enkla kontroller och extremt bra pusselmoment. Mot slutet blir spelet också väldigt klurigt. På gränsen till frustrerande. Men desto bättre känns det när man är klar. Lugn.

I Art Style Orbient styr du en liten planet igenom att använda gravitationen. Du kan antingen dra dig mot andra planeter eller trycka dig ifrån dem. Målet på banorna är att absorbera de planeterna som är lika stora som dig tills målplaneten lyser upp. Då ska du lägga den i omloppsbana runt dig. Planeter som går att absorbera är blåa, mindre planeter som kan lägga sig i omloppsbana runt dig är vita och röda planeter kan du själv lägga dig i omloppsbana runt. Som en extra utmaning dyker det upp en liten halvmåne samtidigt som målet går att nå. Denna får du bonuspoäng för om du lägger den i omloppsbana innan målet samt att du behöver hitta alla för att låsa upp de sista banorna i spelet. Vill man bara ta sig till det enkla slutet kan man hoppa över dessa men jag startade inte nästa bana utan att ha tagit månen.

Underbart spel, fängslande. Spelet släpptes först till Game Boy Advance i Japan under namnet bit generations orbital. Då spelade min vän Druiden och lovordade det. Wii-versionen ska ha lite annorlunda grafik samt nya banor så har du spelat det innan så finns det mycket mer att hämta. Jag ska nog skaffa originalet någon dag. Flera som spelat spelet verkar fastnat i samma trans som jag och suttit i flera timmar bara för att ta sig igenom de härliga banorna. Och funderar ni på att köpa Art Style Cubello, gör inte det. Förklarar senare.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *